Inte Narnia, Sörängen

Så jag slog upp ögonen och fann... ett underbart rum. Underbart för att gardinerna matchade mina saker, för att jag fick ett eget badrum, för att det är stort och fräscht. Underbart för att det är mitt. Att åka till en folkhögskola är som att kliva in i en garderob och finna en värld där hösten redan kommit, alla är jättetrevliga och allt bara är bra.
 
Även om jag drabbades av lätt illamående vid tanken så gav jag mig ut till det stora uppropet. Rektorn verkar trevlig. Men jag fick en sån akut och fånig nervositet av att vänta på att säga mitt "ja". Varje namn av de ca 110st som inte var mitt var lite jobbigt. Sen sa han mitt namn (feluttalat), jag sa ja, och det var över.
 
Sen fick jag träffa min klass som verkar vara asgrym. Vi rivstartade fotoutbildningen genom att rita av varandra, utan att titta på pappret (ja, en sån uppgift). Så jag sitter och ska stirra på en person jag precis träffat. Jaja. Det gick ju bra, och jag och den utstirrade vandrade till affären idag.
 
Jag har fått ordning på mitt rum nu äntligen, för jag fick tag på häftstift. Anslagstavlan är uppe ♥ Jag har till och med hittat skrivarkaninen Lars. Inget folkisrum utan de två viktiga detaljerna.
 
För att vi inte ska tröttna på att fota skolans miljöer så kommer vi att resa en del. Faktiskt redan nästa vecka. Vi ska åka till en ny spännande plats i två nätter för att lära känna varandra. Gissa vart?

Det magiska receptet på att avdramatisera en flytt.
 
Imorgon är planen att spendera dagen med vettiga saker, som att slänga sopor, städa, tvätta, köpa mjölk, och kanske den där tallriken på second hand. 10:- för en vacker tallrik. Jag kan ju försöka motstå.
 
Jag hoppas även att jag lyckas ta lite bilder medan det är solljus ute, så att jag kan visa hur mitt rum ser ut ^^*

Kommentarer

This is where you comment:

Your name:
Remember me?

Your E-mail: (For my eyes only)

Your blog (or webpage):

Your comment:

Trackback
RSS 2.0