Sömn är ett sånt slöseri med tid

Varför är jag som mest kreativ på natten? Varför vill jag fota, skriva och trixa som mest när jag borde sova? Varför vill jag ställa mig i köket och testa alla möjliga recept när jag är så trött att jag inte ens kan stå på benen?

Jag surfade runt och fick impulsen att baka massa scones-deg att frysa in i färdiga klumpar, så man bara kan ta fram och tina på helgmornar när man vill ha nybakt bröd till frukost.

Jag vill designa om min blogg också, eller varför inte bara göra en hemsida? Jag vill sitta och peta i html-koder, tills jag kan allt. Fast mina ögon faller snart igen vare sig jag vill det eller ej, så jag ska ta mig till kudden innan det händer. Godnatt.

Snö

En tid om året finns det speciellt många
vita änglar.
De far ner till marken,
för att sprida lycka.

Ibland får man cykla in till staden på morgonen och äta pannakor till frukost på ett mysigt café. Ibland hittar man en fin liten loppis i en källare. Ibland kan man köpa ett helt kilo colaferraribilar för 30:-. Ibland har man kylskåpspizza till middag. Ibland får man ett ryck och städar och möblerar om i sitt rum så att det blir jättefint. Ibland spenderar man flera timmar med att bara prata med en trevlig människa. Ibland får man göra vita moln på blåmålade naglar. Ibland tar man på sig sina snöflingeörhängen på morgonen för att man vill att det ska snöa. Ibland snöar det massor bara för att man vill. Och ibland har man bara en bra dag.

meh

Just nu finns det massa glas, tallrikar, skålar och annat med noter och snöflingor på. Kanske skulle man klassas som knäpp om man hade snöflingeporslin året runt men snöflingor är ju så förbannat söta. Jag vet i alla fall att jag tänker skaffa mig de här glasen nästa gång jag besöker IKEA. Punkt.

Min första färgfilm

I förra veckan framkallade jag min första färgfilm någonsin, och detta är den första bilden som är skannad och redigerad. Det är obeskrivligt märkligt att titta på en bild som jag vet är analog, men så är det färg på den. Knäppt. Lustigt. Häftigt.

November

De hade inte tyckt om varandra när hon levde. Han visste egentligen ingenting om sin dotter. Nu satt han framför den tomma duken med penseln i handen, och försökte minnas vad hon skulle ha tyckt om.
 

Han provade att dra penseln över duken, försökte se någon välbekant form att fylla med färg. Men duken förblev tom och han sänkte handen. Igen.

Läs mer...


RSS 2.0