Ibland funderar man lite på om folk egentligen är galna. Min bror sitter i denna stund och leder ett krig mellan sina tummar som har ett surt respektive glatt ansikte ritat på sig... De sammarbetade en stund för att ta reda på vem det var som egentligen hade kastat ner den glada tummen från mount everest, och varför han hade kommit tillbaka igen.

Sen skaffade de sig varsin armé och smilisar ritades på resten av fingrarna. Man måste ju ha livvakter när man är i krig.